På jobbresa till Pajala dit jag aldrig förut varit. Resan gick med tåg till Gällivare och sedan vidare med buss till Pajala. Sista hälften av resan gick det inte att arbeta på bussen utan att bli illamående. Vägen var mycket skumpig efter vinterns inverkan. Eller så är den alltid skumpig, vad vet jag. Tämligen ödslig också, med flacka myrar fulla av vårsmutsig snö. Pajala centrum var det luftigaste jag har sett med ologiskt stora avstånd mellan hus och affärer. Liksom för att försöka fylla ut och ta plats. De få människor jag hittade var mycket vänliga. Thaimaten var hyfsad.